torsdag 20 juli 2017

Tur som en tokig

Jahapp, här sitter man då med EN HEL MÅNADS LEDIGHET framför sig. Som kommer att kännas som högst tre dagar när det börjar vankas arbete igen, men den dagen den sorgen.

Igår reserverade jag ju ett gäng böcker på biblioteket, och eftersom jag var först i kön på samtliga och bibliotekets service är OUTSTANDING så rasslade det till i telefonen redan i förmiddags när det ena sms:et efter det andra trillade in om att nu fanns det böcker att hämta på bibblan här i byn. Sån himla tur att det gick så snabbt, för det har nämligen bara öppet måndagar, onsdagar och torsdagar, och på torsdagen, idag alltså, bara mellan 14.00 och 17.00, men det passade mig som handen i handsken när jag fri såsom fågeln lämnade ett tomt skrivbord och susade hem från jobbet vid tvåtiden i eftermiddags. Sen visade det sig att biblioteket ska ha semesterstängt de två kommande veckorna, så vilken HIMLA TUR GÅNGER TUSEN att jag inte tänkte att "äh, jag väntar till måndag".

Här är böckerna jag ska sätta tänderna i nu då:
1. Shirley Jackson: Hemsökelsen. Skräckbok om ett hemsökt hus. Mohahahaha.
2. Lone Theils: Flickorna på Englandsbåten. Dansk deckare om försvunna ungdomar och journalist som börjar "nysta i fallet" (som dom ju alltid gör). Danskar brukar kunna det där med deckare. Måste vara bra tänker jag.
3. Anita Santesson: När djävulen kom till Bagarmossen. Beskrivs som "en modern, feministisk version av Faust, en spänningsroman med inslag av magisk realism". Lät lite spännande, men kan bli en flopp, vi får se.
4. Sara Ohlsson: Ingen normal står i regnet och sjunger. En ungdomsbok av författaren till Jag är tyvärr död och kan inte komma till skolan idag (som jag i och för sig inte gillade sådär supermycket som alla recensenter verkade göra, men alla är ju värda en andra chans).
5. C.J Box: De samvetslösa. Beskrevs som en omöjlig-att-lägga-ifrån-sig-thriller. Hoppas det stämmer.

onsdag 19 juli 2017

Gran-Ola

Alltså, exakt när slutade müsli heta müsli och började heta GRANOLA istället? Vad är det för ett djävla ord och vem bestämde att det skulle ersätta müsli? Hur går sånt ens till? Har svårt att föreställa mig att Svenska Språkrådet har haft det uppe på sin agenda.

Min hemkunskapslärare på högstadiet (eller ja, när har man annars hemkunskap?), INGEGERD, en synnerligen stiff och trist person som aldrig någonsin sågs dra på munnen och vars huvudsyfte var att dryga ut allting så till den milda grad att hade hon kunnat spä ut vatten så hade hon gjort det, berättade att hon gjorde sin egen müsli genom att lägga gryn och flingor och nötter och vad hon nu var sugen på i dubbla plastpåsar och sedan körde hon över det med bilen ett par tre gånger. Jag vet fortfarande inte om det var menat som ett skämt, det fanns ingenting som tydde på det och hon var verkligen inte den skämtsamma typen i övrigt. En gång fattades det fem tomater när lektionen var slut. Har ingen aning om hur många det var från början eller hur de försvann, men Ingegerd fick ett utbrott som fick Mikael Persbrandt att framstå som en blyg liten söndagsskolegosse. Hon skällde och gormade och gick på så till den milda grad att vi tuffa åttondeklassare inte vågade annat än att skramla ihop pengar och tassa iväg och köpa fem nya tomater på rasten efteråt. Kändes som att hon skulle kunna vara kapabel att lägga hela klass 8B i dubbla plastpåsar och backa över OSS annars.

Så gick det till på den gamla goda tiden när allt var som det skulle. Ingegerd hade nog inte tillåtit någon att säga GRANOLA heller. Allt var ju inte bättre förr, men språket var det i alla fall lite ordning med

Jag hjärta bibliotek, inget nytt under solen med andra ord

Sitter här och gör semesterplaner, d v s reserverar böcker på biblioteket. I min telefon, Samsung, finns en funktion som heter MEMO som väl motsvaras av Notepad i datorvärlden och säkert heter något skitfräsigt om man har en skitfräsig telefon. Men alltså ett litet digitalt anteckningsblock där man, medan man är på språng för det förväntas man ju vara från arla till särla, kan notera viktiga saker som inte får glömmas. Jamen eftersom man ändå har rättat in sig i ett system där man alltid har telefonen på max en armlängds avstånd så tycker jag att nästan allting som kan skötas med telefonen ju är rätt smidigt, jämfört med om man skulle behöva ta sig till en fysisk plats eller gå och sätta sig vid en dator, starta, logga in, vänta hundra år som man ju ofta får göra eftersom moderna datorer har en hemlig agenda med uppdateringar som ska installeras stup i kvarten.

Så varje gång jag hör talas om någon bok som verkar bra så lägger jag till den i min lista, och sen går jag in på bibliotekets hemsida och reserverar titeln, alternativt laddar ner den som e-bok om det finns. ÄLSKAR E-BOK! Visst, inget slår att bläddra i en fysisk bok...men e-bok är ju så smidigt. Herregud vad man har släpat på tunga väskor och kassar och sånt bara för att man alltid vill ha med sig böcker, eftersom det ju faktiskt är rätt obehagligt att ens tänka tanken på att hamna i en situation där man "inte har någonting att läsa". VAD GÖR MAN DÅ LIKSOM? Den tiden är nu ett minne blott, det enda man behöver tänka på nu är väl att man måste se till att ha en laddare. Och ström förstås. När jag satt strandad på Göteborgs centralstation på grund av bombhot i vintras till exempel. Eller så dramatiskt var det ju inte, det var mest en massa väntan. Då är det inte så kul att ha typ 17 % batteri och inte veta när man kommer till ett eluttag nästa gång, OCH DÄRFÖR INTE KUNNA LÄSA SIN E-BOK MEDAN MAN VÄNTAR. Tycker gott någon kan uppfinna ett batteri som varar som hos en Nokia 3310, den laddade man väl typ en gång i veckan max? Ja, sen gjorde man i och för sig ingenting annat än ringde och sms:ade och även det i begränsad omfattning eftersom det var så dyrt, men ändå. Tekniken borde väl gå framåt så att även batterierna matchar de moderna telefonernas kapacitet? Tycker det enda man gör nu är irrar omkring och bara Är det någon som har en laddare...? Kan jag lägga min telefon på laddning här...? Nej, det gick inte för min telefon var urladdad... Fixa detta, någon. Tack.

Ja, nu skulle det ju inte handla om det, utan om min boktipslista. Har genomlevt en rätt så hektisk period i kombination med att boktipsen strömmat in, så min lista över böcker jag vill läsa är för stunden...rätt lång. Oöverskådligt lång. Men nu har jag i alla fall reserverat ett gäng så att jag kan stryka några titlar. Var dessutom först i kön på samtliga och eftersom biblioteken här i nordöstra Skåne samarbetar på ett så förnämligt sätt så räcker det att någon bok finns på någon av de 35 fysiska biblioteken i denna region så transporteras den, givet att ingen annan står före i reservationskön, till min lokala bibbla pronto. Helt overkligt bra. Så de bör ju dyka upp typ i början av nästa vecka, detvillsäga lagom till semestern börjar. Detta är också helt overkligt bra. Längtet just nu: GIGANTISKT.

söndag 16 juli 2017

Falsterbo!

Sitter och göttar mig framför sändningarna i Falsterbo. Heder till SVT som sänder direkt, fast sen kan jag ändå tycka att det är lite snålt att BARA sända de största och maffigaste klasserna. Finns ju så himla mycket mer! Ett och annat kval är ju heller aldrig fel, så kul att följa ekipagens väg till finalerna. Men man får såklart ändå vara glad för att det går i rätt riktning. Och direktsändning är ju en helt annan grej än att se ett ihopklippt reportage där bara de felfria är med. Och så HIMLA roligt att de ändå sände nästan tre timmar dressyr direkt, det brukar ju i bästa fall bara knökas in något litet referat i skymundan. Okej att hoppningen är mer av en publiksport, men vi är väl ändå en hel del människor som uppskattar ett dressyrprogram, kan jag ju tycka. Gillade också det här att man kunde se domarnas bedömning i realtid, jättespännande! Och faktiskt kul att få se ett program för en gångs skull och inte bara kür. Visst är det något särskilt med küren, men ett fast program är ju något helt annat. Ja, så jag är ju såklart nöjd med utvecklingen. Nu hoppas jag på FET-BEVAKNING från EM. Hör ni det, SVT.

Fast nu är det hoppning. I regn. Det är bara för att inte jag är där. Är ej ledsen, för det är visserligen speciellt att vara på plats, men man ser ju bara den lilla bit av banan som råkar vara framför där man sitter. Hemma i tv-soffan får man en helt annan överblick och får allting förklarat av Lotta Björe. Gillar verkligen henne som expertkommentator, tycker hon berättar på ett bra sätt så att alla förstår och sen har hon mycket saftigt skvaller att bidra med. Undrar hur hennes Falsterbovecka ser ut, för jag tycker hon säger "jag pratade med xx förut och då sa hen att..." om nästan VARENDA ryttare. Hon måste ju vara ett fullblodsproffs på att mingla och snappa upp information.

Nä, nu har jag inte tid med internet mer, nu ska jag fokusera. Tjoflöjt.

lördag 15 juli 2017

Annabelle

Har läst Annabelle av Lina Bengtsdotter, en deckare som utspelar sig i Gullspång och där sjuttonåriga Annabelle försvinner spårlöst en natt. Och NATURLIGTVIS råkar det vara så att just den kriminalinspektör från Stockholm som får åka dit och stötta den lokala polisen, är född och uppvuxen i just denna ort och givetvis också har ett jobbigt förflutet och har därför inte satt sin fot där på tjugo år, vill aboslut inte åka dit igen men kan inte säga varför eftersom alla poliser i deckare måste vara så satans svåra hela tiden.

Boken är riktigt välskriven och själva berättelsen är skickligt disponerad, så därför tycker jag det var synd att göra huvudpersonen till en sån schablon. Det blir liksom inte bättre för att byter ut den trötta medelålders karlen mot en ung kvinna och låter henne göra samma grejer.  Problem med spriten? Check. Oförmögen att ha normala relationer? Check. Vill aldrig prata om sitt privatliv med kollegorna? Check. Osmidig i samarbetssituationer? Check, check, check. Sen retar jag mig på namnet Charlie också. Ja, jag vet att det är 2017 och att alla i princip kan heta vad de vill, men jag retar mig ändå. Och sedan stör jag mig på detaljer som att det finns en gammal nedlagd lanthandel där ungdomar har festat i en herrans massa år (och det är helt etablerat, alla vet om det och ingen gör något åt det, inte ens polisen, trots att både alkohol och droger och sexuella övergrepp verkar vara rena vardagsmaten bland de minderåriga) och så kommer Annabelles pappa dit för att leta efter henne och de spelar så hög musik och han får leta länge efter knappen på stereon för att kunna sänka volymen. Och då undrar ju vän av ordning genast varifrån strömmen kommer, det lär ju inte sitta någon pensionerad lanthandlare och betala en massa elräkningar för att traktens ungdomar ska ha någonstans att festa. Likadant med huset där Charlie växte upp och som stått tomt i tjugo år, men det var ändå i ett skick så att det gick att bo där. Visserligen var kylskåpet ur funktion, men i övrigt verkade det ju fullt beboligt. Och jag kände bara: nä. För det första: hus på landet har inte kommunalt vatten utan en egen brunn med pump och hydrofor som drivs av ström. När det inte finns någon ström så har man inget vatten och det innebär inte bara att man inte kan dricka och duscha och tvätta och sånt, utan även att det inte går att spola på toaletten. Och har man byggt upp en civilisation kring vattenburna avloppssystem så är det faktiskt inte så himla enkelt att lösa. Tycker faktiskt gott att en sån detalj är värd att nämna.

Sånt där drar ju ner omdömet lite. Sen var det lite dålig balans mellan de olika parallellspåren, tycker det var lite väl mycket som bara antyddes som det sen inte blev något med. Men på det hela taget ändå en bra läsupplevelse och slutet var överraskande men trovärdigt. Den här boken får fyra små bruksorter av fem möjliga.

fredag 14 juli 2017

Fredagslistan!

Äntligen fredag! Inleder starkt med en lista som jag hittade hos apekatten!


Om du fick välja att leva i en tv-serie, vilken skulle du välja att leva i då?
Hem till byn? Alltså Bengt Bratts mästerepos, inte Emmerdale Farm. Fast det hade kanske kvittat, jag är ju mest ute efter det vardagliga och när allting bara puttrar på i sakta mak och ingenting särskilt händer. GUD VILKEN ROLIG OCH SPÄNNANDE MÄNNISKA JAG ÄR.

Vad ville du bli när du blev stor när du var barn?
Veterinär. Det blev jag alltså inte.

Vilken är din favoritdoft?
 När schersminen blommar på försommaren. AAAAH.

Du får veta att jorden kommer gå under om tolv timmar. Vad gör du?
Tror inte det är sant, hur skulle det gå till liksom? Men man vet ju aldrig i och för sig. Hade nog unnat mig svinigt mycket god mat och dryck, för vad hinner man på tolv timmar? Knappast förverkliga sig själv direkt, om man inte gjort det tidigare dårå.
Sen tänker jag även att jag skulle få tag på någon stark sömntablett så man hade kunnat sova sig igenom själva grejen, för OM jorden skulle gå under hade det ju förmodligen varit både jobbigt och plågsamt. Men om jorden INTE skulle gå under hade det ju varit fint att bara kunna vakna upp när allt var över och visade sig bara vara ett practical joke.  Får kanske börja reka efter den där tabletten redan nu, för det lär ju inte vara tid till det om man vill äta sig igenom sina potentiellt sista timmar i livet.

Vilket är ditt favoritverktyg?
Yxa. Med en bra klyvyxa och en rejäl vedhög behöver man varken gymkort eller mindfulnesskurser.

Vad gör du om tio år?
Då är jag i begrepp att fylla obegripliga 60 år och är förhoppningsvis en glad och frisk pensionär-to-be.

Vilken är din bästa danslåt?Hm, jag dansar ju inte direkt, men det skulle väl vara någon gammal discodänga från 70-talet. Typ I will survive med Gloria Gaynor.
Om du var skitbra på att sy, vad skulle du sy då?
Haha, vilken fråga. Jag är typ sämst i Sverige på att sy och tycker det är roligt i motsvarande omfattning, d v s inte alls. Men om jag var skitbra så antar jag att jag skulle laga kläder och fålla dukar och sånt, istället för att låta min man göra det. Och kanske sy mina egna narkotikajeans istället för att köpa dyrt?

Hur skulle du hantera det om du vann typ 108 560 000 euro?
Köpa en livstidsförbrukning Adidadsbyxor? Haha, skojar bara. Jag skulle sluta jobba. Köpa en gård med gammaldags charm fast i toppskick, och sen leva där resten av mitt liv med hundar och hästar och lite får och höns, kanske en gris eller två. Ja, min man är också välkommen.

Vilket är ditt bästa recept och varför, får vara mat eller bak?
Varför inte bröd för lata djävlar? För att det är så himla enkelt, blir alltid gott och hembakat bröd höjer ens livskvalitet. Enligt mig då.

Är du beroende av något?
Typ sömn och egentid. Men annars är jag inte någon beroendetyp sådär.

Vad gör dig riktigt förbannad?
Folk som är dumma och lata och de konsekvenser det och deras handlingar får. Är med andra ord förbannad nästan jämt.

tisdag 11 juli 2017

Lifehack: Fun light

Varje sommar får vi en liten invasion av myror på jobbet. Väldigt oklart var de kommer ifrån (förutom "utifrån" dårå) eller varför de tycker att just våra kontor är så himla lukrativa, men med nästan kuslig precision tågar de in på en liten otäck rad någon gång runt midsommar och bereder sig på att stanna. Tar långa retfulla omvägar runt MYRR-dosan som fåfängt läggs ut, och smaskar metodiskt i sig sånt som spillts. Vilket inte är mycket, så fan vet vad de lever av i övrigt.
Det är väl rätt så harmlöst i och för sig, inte precis som att ha en invasion av kackerlackor, men jag kan ändå tycka att det känns lite sådär när man sitter och skriver och det kilar omkring myror över tangentbordet.

Beslöt mig för att gå till motattack så för ett par veckor sedan köpte jag en flaska FUN LIGHT eftersom vi provat detta i alla fall lite miljövänliga insektsdräparmedel hemma med gott resultat. Vi fick någon invasion för ett par år sen och med tre hundar som går och nosar och rotar överallt och med förkärlek sätter i sig både det ena och det andra som de kommer över så är i alla fall inte vi så jättesugna på giftdosor och liknande. Så vi köpte vår första och förmodligen enda flaska FUN LIGHT och bjöd på ett saftkalas som var som hämtat ur en roman av Agatha Christie.
Först hände det ingenting på några dagar, sedan lade vi märke till att myrorna inte syntes till så ofta. Sedan inte alls. Slutligen flyttade vi på en hurts som stod vid en vägg (inte av den anledningen utan för att den skulle stå någon annanstans), och där bakom var rena myrkyrkogården. Och sedan dess har de - peppar peppar - inte återvänt.

Så jag gjorde samma grej på jobbet: Hällde upp cirka en kapsyl av FUN LIGHT på ett litet fat och placerade på en hylla (spelar ingen roll var den står eftersom myror tar sig fram överallt och har en inbyggd kompass när det kommer till att hitta sötsaker). Och nu: inte en myra någonstans. Det är aspartamet som dödar dem. Något att tänka på för er som tycker att ni väljer ett nyttigare alternativ än socker.